distansrittstockhom.se © 2008 

Om distansritt och hur det går till

Distansritt är den ultimata utmaningen inom ridsporten, här tävlar vi framför allt i uthållighet. Tävlingen erbjuder enastående möjligheter till att utveckla samspelet med sin häst. Och, i och med att naturen är vår ridbana och vårt ridhus, så får vi en enastående naturupplevelse.

För att klara distansritt måste man vara uthållig. Tävlingssträckorna är från 50 km upp till 160 km. Att rida 160 km kräver mycket av både häst och ryttare, både vad gäller hållbarhet och kondition. Bara klara av sina första 50 km är även det en rejäl utmaning i sig!

Grunden i all distansträning är hållbarhet. Att bygga hållbarhet tar tid, därför tillbringar man många extra timmar med sin häst jämfört med många andra grenar inom ridsporten. Det är också ryttarens uppgift att vara lyhörd för hästen, ryttaren måste hela tiden ha klart för sig hur hästen mår och hur den känns. En viktig del i sporten är veterinärkontrollerna. En häst som inte är frisk och i god kondition blir inte godkänd av veterinärerna. Ett krav för att tävlingen skall räknas som genomförd.

Distansritt sker till 100 % utomhus, naturen är ditt ridhus. Inga hinder byggs eller mark prepareras utan allt vad naturen erbjuder i sig själv utgör de eventuella hindren. Det kan vara vattendrag, vindfällda träd, olika typer av broar eller bara väldigt svår terräng. Distansritt rids på tid, det är därför viktigt att studera kartan för att vara lite förberedd på terrängen, så tiden och sträckan disponeras optimalt. Dvs ha koll på var det kan vara lämpligt att skritta eller galoppera, så att inte onödig tid går för att man valt fel gångart.

För att börja med distansritt krävs i stort sett bara en häst. En ridhäst i normal kondition klarar i normala fall en clear round (CR) i lugnt tempo utan problem. Hästen måste vara regelbundet vaccinerad mot hästinfluensa. Ras och ålder spelar ingen större roll, men araber och olika arabkorsningar är dominerande i sporten. För att tävla behöver ryttaren dessutom dessutom grönt kort, ryttarlicens och tävlingsbok. Tävlingsboken är speciell för distansritt och krävs för CR och uppåt. Boken följer hästen, även vid eventuell försäljning. Häst-/ponnylicens krävs för tävlingar fr o m regional klass (80 km =>). Allt om licenser och tävlingsbok mm finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida, så även tävlingsterminen.

Träning och foder

Allt börjar och slutar med hållbarhetsträningen, här finns inga genvägar och många timmar skritt och långsam trav är nyckeln till framgång. Hårda underlag stärker skelett, senor och ligament, medan mjuka underlag stärker leder och kringliggande muskulatur. Välj därför en träningsträcka som erbjuder flera olika former av underlag, ju fler desto bättre. T ex asfalt, gräs, grusvägar och mjuka skogsstigar. Lägg även in dressyrpass och backträning för att bygga övrig muskulatur. Tänk bara på att inte bygga för stora, typ dressyrmuskler, på din distanshäst. Hästen skall vara lätt och smidig med långa muskler. Jämför t ex hur maratonlöparna ser ut bredvid Usain Bolt!

Så småningom kan man börja konditionsträna sin häst; galoppintervaller, fartlek mm. Konditionen går fort att bygga upp på en häst, 2-3 månader bara. För CR behövs ingen extra konditionsträning utöver den som krävs för normal ridkondition hos hästen, utan det är först när man vill börja rida i lite tempo och tävla om placering som det kan behövas. Ta gärna hjälp av en distanstränare, information om vilka dessa är och kontaktuppgifter finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida. Det erbjuds även regelbundet kurser och läger av de olika distansaktiva ridklubbarna ute i landet. Håll koll på på ditt distriktförbunds hemsida.

Att miljöträna sin häst är också viktigt. Hjälp den att förbereda sig för att kunna hantera olika situationer och hinder. Framför allt stressiga och stökiga tävlingplatser. Åk gärna iväg med den häst och rid i okända miljöer. Då får du också möjlighet att lastträna din häst ordentligt. Det är inte kul att kräva av sin häst att först springa 50 km eller ännu mer för att sen stå och bråka med den vid ilastning för hemförd. Eller ännu värre, att inte komma iväg till en planerad tävling för att man inte får med sig hästen! Hantera din häst på ett korrekt och hästmannamässigt sätt så undviker du att hamna i eller utsätta andraför farliga situationer i onödan. Viktigt också att lära sin häst trava upp korrekt för hand för veterinärbesiktningen. Den skall springa löst, rakt fram och i ett tempo där den travar bäst, inte där den som hanterar hästen springer bäst!

För att kunna prestera krävs att hästen får en god kost. Analysera ditt foder och räkna ut en korrekt foderstat. Fodret skall vara av god hygienisk kvalitet och med bra energi och proteinvärden. Mineraler kan ges som komplement och har fodret låga proteinvärden kan man komplettera med t ex lusern eller annat proteinrikt foder. Men grunden skall alltid vara ett bra ståfoder, hö eller hösilage. Extra energi i form av kraftfoder ges endast som komplement till höets energivärde.

Tävling

Inom distansen finns en uppgraderingsskala, vilket innebär att man måste rida en CR för att få starta i tävlingsklasserna. Det finns även prova-på klasser (PP), för den som tycker det är för långt att börja med 40-50 km. PP-klasserna är mellan 20 och 30 km. För CR och PP måste hästen vara minst 5 år och 6 år för att starta tävlingsklass. Därefter kvalificerar hästen sig till nästa nivå med minst en godkänd ritt på varje nivå. Kvalificeringen gäller i två år. Ryttaren skall förutom en CR kvalificera sig till nästa nivå med minst två godkända ritter på föregående nivå. Efter genomförd tävling skall hästen ha en obligatorisk vilopaus på 13 dagar för distanser mellan 0-80 km. För längre distanser än 80 är det 20 dagars vila. Det betyder inte, att man inte kan rida sin häst under viloperioden, utan att man inte får starta nästa tävling inom denna tid.  Allt du behöver veta står i Tävlingsreglementet.

Att ha medhjälpare (groom eller hinknisse) på tävling är vanligt på distansritt och underlättar en hel del, men det går bra att genomföra tävlingar upp till 80 km på egen hand. Det kräver bara lite extra planering, om tävlingsarrangören dessutom sätter ut vatten efter banan underlättar det betydligt och skulle vara ett plus för sporten och dess tillgänglighet om alla ville göra det. Groomens uppgift är främst att möta upp ekipaget efter banan och serva med vatten och tilltugg, kolla och justera utrustning mm. I grinden är det bra om groomen kan visa hästen för veterinärerna, så att ryttaren hinner äta och vila. Det är också viktigt att i förväg gå igenom kartan med groomen, stämma av tänkt ridhastighet och bestämma mötesplatser. Tänk på att vädret är en viktig faktor att ta hänsyn till i distansritt!

Före, under och efter ritten besiktigas hästen av veterinär. Andning, puls, metabolism och rörelse kontrolleras. Hästen skall vara i så pass god form att den skall kunna forsätta ritten, detta gäller även vid målgång.

Utrustning

Det krävs ingen speciell utrustning för att tävla i distans, förutom hjälm och nummerlappsväst som är obligatoriska. Det finns dock ett krav på tävlingströjan, som skall ha krage och ärm, typ pikétröja. Och har man inte skor med klack skall någon form av säkerhetsstigbyglar användas. Annars är huvudsaken att utrustningen är prydlig, bekväm och korrekt anpassad för både häst och ryttare. Sporrar, spö och alla slags hjälptyglar utom martingal med löpande ringar är förbjudna.

http://www3.ridsport.se/Tavling/Licensguide/

http://www.ridsport.se/svrf2000/termin/mainf.htm

http://www3.ridsport.se/Tavling/Tavlingsreglemente/

Sidan uppdaterad 20100913