|
Distansritt
Distansritt är en uthållighetstävling som går genom all sorts terräng och  enom olika naturliga hinder såsom vattendrag, broar, samhällen, trafikerade vägar o.s.v. Det handlar om att ta sig från en viss punkt till en annan inom en begränsad tid. Man rider efter en karta, men har även hjälp av snitslar, kalkmarkeringar på vägen och färgade skyltar som ger information om fortsatt riktning. Juniorer och seniorer tävlar i samma klass och hästens ras och storlek spelar ingen roll. Det finns inte heller någon övre gräns för hästens (eller ryttarens) ålder.
Rittens längd varierar från 40- 50 km CR till 160 km tävling. Minimihastigheten är 9-10 km/timme. Detta innebär en hel del trav och kanske en och annan galopp, men där terrängen är besvärlig finns det tid för skritt i lugn och ro. De flesta normalt tränade hästar klarar en CR. Om du normalt rider 4-5 gånger per vecka, ca 1,5-2 timmar per gång, bör det inte vara några som helst problem för din häst att klara en CR. Även om arabhästar och arabkorsningar generellt sett tycks bäst lämpade för distansritt, finns det många exempel på exempelvis ponnyer som varit framgångsrika även i högre klasser.
Om du tittar på hur tävlingsterminen är upplagd, sträcker sig tävlingssäsongen från tidig vår till sen höst. Även om det finns ganska många ritter att välja mellan är det bara ett fåtal som ligger nära. Satsa på att rida dina första ritter på tävlingar som ligger inom någon timmes resväg. Då kan du resa till och från tävlingen samma dag som själva tävlingen och du slipper övernatta.
I många andra länder, till exempel Frankrike, USA och Australien, är distansen en stor sport med många utövare. Eliten har möjlighet att ägna sig åt distans på heltid. Här i Sverige är distansridning fortfarande en förhållandevis liten sport, jämfört med till exempel dressyr och hoppning. Men intresset för distans växer. Fler och fler upptäcker tjusningen med sporten. Du rider i omväxlande natur, ofta tillsammans med andra som du träffar längs banan. Till skillnad från tävlingar i till exempel dressyr och hoppning tar tävlingen förhållandevis lång tid. På vår första CR glömde vi ibland bort att det var en tävling som pågick eftersom vi hade så trevligt! Många uppskattar också att det inte är en bedömningssport utan att det enbart är upp till dig och din häst hur det går för er. Och andra behöver inte misslyckas för att ni skall lyckas!
Distanssportens motto är: ”att fullfölja är att vinna”. Du behöver inte tävla för placeringar, utan kan tävla mot dig själv och dina egna mål. Har du fullföljt ritten inom maxtiden och blir godkänd i slutbesiktningen har du lyckats med att bedöma hästens kapacitet i förhållande till banan, vädret m.m. Det är också att vinna!
Träning
Att rida långt i ett jämnt, lugnt tempo
Alla erfarna distansryttare framhåller hur viktigt det är att inte ha för bråttom i träningen av en distanshäst. Det handlar till stor del om att rida långt och långsamt. Aktiv skritt ger bra grundträning som efter hand kan byggas på med långsamma travpass. Detta bygger upp hästen och gör den stark och uthållig. Börja med kortare travpass som du successivt förlänger så att du på sikt travar några mil per vecka i ett jämnt, lugnt tempo. Man brukar räkna med att det krävs minst 3, helst 6-12, månaders träning med långsamma travpass om du inte distanstränat din vuxna häst tidigare. Det är den tid det tar att bygga upp senor, muskelfästen och ledkapslar. Att stärka hästens benstomme tar runt 3-4 år. En unghäst behöver naturligtvis längre tids träning.
Det är bra att variera underlaget på ridpassen för att träna upp hästens senor och ligament. Rid omväxlande i kuperad och slät terräng, på mjukt och hårt underlag. Många är oroliga över att rida på asfalt, men rider man efter sunt förnuft är det bara bra. Faktum är att man bör vara mer försiktig med mjukt underlag. Hästen behöver tränas för olika underlag för att vara förberedd på de olika krav som ställs i dessa avseenden på tävlingarna. Många varvar den distansspecifika träningen med dressyrarbete för att hästen skall kunna bära sig rätt med ryttare.
Men vad innebär det att rida långt? Med långt menas inte att man skall rida lika långa sträckor som den tävling man planerat att rida. Det sliter alldeles för mycket på både häst och ryttare. För att rida 100 km på tävling anser många att det räcker med att rida högst 4-5 mil med några veckors mellanrum 1-2 månader innan tävlingen.
Men konditionsträningen då?
De lugna travpassen i jämnt tempo bygger upp hästens uthållighet. Är du och hästen redo att rida för placeringar krävs även fartträning för att utveckla hjärta och lungor. Denna typ av träning bör man inte börja med förrän man är klar med hållbarhetsträningen – tänk på att inom distansritt krävs det inte bara tålamod och uthållighet hos ryttaren under långa tävlingsritter, distansritt kräver framför allt tålamod och uthållighet när det gäller träningen! Det går väldigt fort att träna upp konditionen. Men om hästens senor inte hunnit stärkas innan fartträningen kommer den inte att hålla.
Men hur skall man då avgöra om hästen är redo för hårdare konditionspass? Man kan inte utgå från att hästen är redo utifrån att den själv väljer ett högt tempo. Det gäller att du som ryttare bedömer vad som är lämpligt. Med all tid du kommer att tillbringa tillsammans med din häst kommer du antagligen att lära dig att känna igen när allt inte står helt rätt till. Du lägger till exempel märke till hur hästen uppför sig, om den är pigg som vanligt eller ovanligt loj. Före varje ridtur bör du känna igenom hästens ben för att se om det finns några svullnader eller om något ben, eller hov, är varmare än de andra. Var noggrann.
Medhjälparna
För att rida en prova-på eller en CR kan du säkert klara dig utan medhjälpare om du inte har möjlighet att få hjälp. Men på sikt kommer medhjälparna att få en central roll för hur ert ekipage lyckas. I de lägre klasserna, om du inte rider för placering utan främst för att fullfölja ritten, handlar det kanske mest om att ses med jämna mellanrum utmed banan för att vattna och svalka hästen. Glöm inte att dricka själv också! När du kvalificerat dig för längre ritter kan medhjälparnas roll dessutom handla om att hålla koll på hur långt före och efter de medtävlande är. Förbered er därför som om det handlar om en lägre ritt, även om det egentligen är en CR. Träffas innan tävlingen och gå igenom kartan, vädret, ridhastighet, preliminära mötesplatser för dig och dina medhjälpare. Varje tävling ger ytterligare erfarenhet på vägen mot att bli ett vinnande distansteam!
För mer information om hur träningen går till kan man läsa någon av de böcker och tidningar som vi rekommenderat eller delta i de kurser och andra aktiviteter som Distansritt Stockholm arrangerar.
Det finns flera auktoriserade distanstränare i Sverige. Tag gärna kontakt med någon av dem så hjälper de dig att lägga upp en tränings- och tävlingsplan på kort och lång sikt:
Distanstränare A
Staffan Strandberg, Nybygget Ändebol, 641 92 Katrineholm,
0150-42083
Distanstränare B
Eva Borg, Håkansta 2455, 834 00 Brunflo,
063-21253 (b), 070-6511929 (m)
Distanstränare C
Yvonne Ekelund, c/o Växjö Distans Ryttarsällskap, Hans Rydin, Hejdavägen 3, 352 50 Växjö
Helen Moberg, Myrgränd 63, 842 Sveg, 0680-21121, 070-372 14 25 helenmoberg@hotmail.com
Gitte Storgaard, Stall Storgaard, Stanstorp, 243 91 Höör, 0413-26059 alt. 0413-26059
Emma Wanér, c/o Växjö Distans Ryttarsällskap,
Hans Rydin, Hejdavägen 3, 352 50 Växjö
UllaBritt Östman, Silvergruvan 1069, 712 93 Hällefors, 0591-51154
Tävla
Hur går du då till väga för att komma igång och tävla? Du kan till exempel gå in på vår rubrik Tävlingstermin här till vänster. Där finns alla årets tävlingar med. Tävlingarna finns också på Svenska Ridsportförbundets (SvRF) hemsida, och propositionerna finns också med i SvRF:s tävlingskalender. Du kan också gå in på det distrikts hemsida som anordnar tävlingen för att läsa vad som gäller. Dessutom ingår samtliga propositioner som en bilaga i tidningen Distansryttarens vårnummer. I propositionen kan du läsa om vad som gäller för en viss tävling: när och var den äger rum, vilka klasser som ingår, anmälningsavgifter m.m.
Om du har alla nödvändiga handlingar i ordning kan du anmäla dig till tävlingen. Anmälningsblanketter kan beställas alternativt skrivas ut från Svenska Ridsportförbundets hemsida.
Någon vecka innan tävlingen får du ett ryttarbrev med program, tidsplan, upplysningar om eventuell uppstallning, vägbeskrivning till tävlingsplatsen m.m. samt en karta med din bana inritad.
En tävling följer i grova drag detta upplägg:
1. När du kommer till tävlingsplatsen anmäler du dig i sekretariatet och visar upp alla obligatoriska handlingar. Här får du ditt veterinärkort, tävlingskartan och din nummerlapp. Veterinärkortet skall du i regel ha med dig under hela tävlingen. Där antecknas hästens värden i kontrollerna och alla tider.
2. Därefter kan du lasta ur hästen ur transporten och visa upp den för veterinären. Hästen bör visas i träns. Nu görs en första veterinärbesiktning. Träna på att springa med hästen på din högra sida så att den rör sig obehindrat. Vändningarna görs lugnt åt höger, alltså från dig.
3. Innan start har man en bangenomgång då tävlingsarrangörerna presenterar banan och kort berättar om det är någonting man särskilt behöver tänka på under ritten, det kan till exempel vara galoppförbud genom vissa byar. De som tävlar är skyldiga att känna till vad som meddelats på bangenomgången. Det är en fördel om medhjälparna är med på genomgången så att ni gemensamt kan bestämma var det är bäst att mötas efter banan.
4. Vid en CR startar man oftast i grupper om fyra-fem ekipage. På så sätt undviker man den hets som en masstart kan innebära.
5. Banan är markerad med snitslar, skyltar eller kalk. Arrangörerna väljer själva vilken markering de använder, men de är skyldiga att markera så att ryttarna hittar. Röd markering betyder sväng höger, vit betyder sväng vänster. Läs mer om detta i TR VIII.
6. Om du rider en CR har du nått fram till veterinärgrinden efter ungefär 30 km. Då överlämnar du startkortet till grindfunktionärerna som fyller i din ankomsttid.
7. Därefter har du 20 minuter på dig att få hästens puls godkänd. Denna tid är tävlingstid. Inom denna tid skall hästens utrustning tas av, utom tränset, och om det behövs kan hästen svampas med kallt vatten för att pulsen skall sjunka snabbare. Här är det bra att få hjälp med detta medan du själv passar på att äta och dricka.
8. När du bedömer att hästen är färdig att pulsas ropar du puls, (pulsen får inte överstiga 60 slag per minut om du rider en CR) tävlingstiden stoppas då och du får en in-tid. Efter pulstagning visar du upp hästen för veterinären. Veterinären bedömer om hästen verkar uttorkad, hästens rörelser och allmäntillstånd. Blir hästen godkänd får du en obligatorisk paus som inte räknas in i tävlingstiden.
9. Du ansvarar själv för att starta nästa delsträcka på utsatt tid. Din ut-tid beräknas från in-tiden + den paustid du har rätt till.
10. När du ridit i mål skall hästen visas upp för avslutande puls- och veterinärkontroll. Du har 20 minuter på dig att pulsa. Denna tid räknas inte in i tävlingstiden. Du behöver därför inte ha för bråttom, se bara till att pulsa innan tiden är ute.
11. Blir hästen godkänd i den sista veterinärkontrollen är tävlingen avslutad. I tävlingsklasserna utnämner man utöver de vanliga placeringarna också den placerade häst som har bästa kondition. Det innebär att den har passerat veterinärkontrollerna utan eller med få anmärkningar. Det anses väldigt hedersamt att få denna utmärkelse eftersom den visar att ryttaren gjort en korrekt bedömning av hästens kapacitet i förhållande till banan, vädret och andra omständigheter. Efter ritten skall hästen vara i ett sådant skick att den hade kunnat fortsätta ännu längre.
12.Efter tävlingen behöver hästen ofta svalkas av och hjälp med att varva ned. Led den runt, ge den vatten att dricka och låt den beta. Kraftfoder bör man vänta med minst två timmar efter målgång. Är det litet kyligare kan det vara nödvändigt att lägga ett täcke eller en filt över korsryggen. Många kyler benen på hästen. Vänta ett par timmar, även efter en kort ritt, med att resa hem. Kör så mjukt du kan. Veckan efter ritten bör hästen få ta det lugnt.
Nödvändiga handlingar
1. För att få tävla måste du först och främst vara medlem i en klubb som är ansluten till Svenska Ridsportförbundet. De flesta ridklubbar är det.
2. När du är medlem i en klubb vänder du dig till de licensansvariga på klubben och ansöker om ryttarlicens. Ryttarlicens löser du en gång per år. Olika licenser gäller för olika klasser. CR och upp till och med 50 km tävlingsklass, samt även 80 km CR, kan du tävla med lokal licens. För att tävla på distanser mellan 51- 80 km gäller regional licens och för distanser över 80 km gäller elit licens. På distanser över 51 km krävs också hästlicens, men den gäller under hela hästens tävlingsliv. Om du planerar att rida några kortare ritter och eventuellt mot slutet av säsongen rida i svårare klasser, kan du först lösa lokal licens och sedan, om det blir aktuellt, betala in mellanskillnaden till regional licens. När du blivit medlem i en ridklubb hjälper de dig med detta.
3. För att få tävla måste du ha ett så kallat grönt kort. Ridklubbarna brukar ordna studiecirklar som avslutas med ett teoretiskt samt praktiskt prov som ger dig det Gröna Kortet. Det handlar om att kunna använda och hitta i tävlingsreglementet (TR) och viss hästhantering. Det gröna kortet behöver inte förnyas.
4. Inom distansritt måste du ha en tävlingsbok där alla ritter fylls i. Boken följer hästen och i den skriver funktionärerna på tävlingarna i om hästen blivit godkänd eller utesluten, och vad en eventuell uteslutning berott på. Tävlingsboken beställs av Distanskommittén. Skriv ditt fullständiga namn och adress samt hästens namn och licensnummer, om den har något, på avsändarplats. Adressaten är ”Svensk Distansritt”. Boken kostar ca 40 kr inkl. porto. Du betalar in till pg 70 63 54 – 8.
5. Hästen skall vara vaccinerad mot hästinfluensa. Vaccinationsintyget tas med till tävlingen och visas upp i sekretariatet.
6. Sist men inte minst bör du läsa igenom de tävlingsregler (TR) som gäller för att tävla i distansritt. Tävlingsreglerna kan du beställa från Svenska ridsportförbundet. För distans gäller TR VIII. Du bör också ha kännedom om de allmänna regler som gäller för alla ryttartävlingar. Dessa finns i TR I.
7. Det finns särskilda tävlingsmappar med plats för alla nödvändiga handlingar. En sådan kan vara praktisk. Man har kontroll över att alla handlingar finns med, eftersom man ser om någon plastficka är tom.
Kvalificeringstrappa
Inom distansritt gäller vissa uppklassningsregler. Dessa regler har tillkommit för att ryttaren inte skall kunna avancera allt för fort inom tävlandet, och därmed riskera att hästen kommer till skada.
Distanstävling, 120 km eller längre. För att få starta på ritter som är längre än 120 km bör hästen ha kvalificerat sig genom att ha blivit godkänd på ritter 100 km eller längre.
Distanstävling, 100 km. Efter två godkända ritter på 100 km är du berättigad att starta på distanser 120 km eller längre.
Distanstävling, 80 km. Efter två godkända ritter på 80 km är du berättigad att starta på distansen 100 km.
Distanstävling, 50- 59 km . Tävlingarna rids på tid. Det finns ingen minimitid, men ofta en maxtid som du inte får överskrida. Maxtiden beräknas på en hastighet av ca 10 km i timmen eller något lägre. Efter två godkända ritter 50- 59 km är du berättigad att starta på distansen 80 km.
Clear Round , 40- 50 km. Ritt som rids inom en max- och minimitid. De flesta normalt tränade hästar klarar en clear round inom maxtiden. Efter en godkänd clear round är du berättigad att börja tävla.
Prova på , 20- 39 km. Träningsritt som rids inom en max- och minimitid. Tiderna är väl tilltagna för att det skall vara möjligt att rida lugnt. Många nybörjare och ryttare med unghästar väljer att börja här för att få erfarenhet och känna på vad det handlar om.
Utrustning
Det finns några få regler för ryttarens och hästens utrustning på en distanstävling. De kan ändras från år till år, så du bör hålla dig uppdaterad genom att läsa TR VIII för distansritt.
Hjälm är naturligtvis ett krav.
Tävlingströjan måste ha krage (polo- eller skjortkrage) och lång eller kort ärm. Det är inte tillåtet att rida i t-shirt eller ärmlöst linne.
Du skall rida i ridbyxor, men färgen spelar ingen roll.
Du får rida i skor och korta chaps alternativt knästrumpor. Väljer du skor utan klack måste du ha säkerhetsstigbyglar eller täckt frontdel på stigbyglarna.
Piska och sporrar får inte användas för att driva hästen framåt, utan endast i korrigerande syfte.
Sadling och betsling är fri, men hjälptyglar får inte användas. Martingal med löpande ringar får dock användas. Det är tillåtet att rida med hackamore eller sidepull på tävlingar
Bortsett från dessa bestämmelser är ryttarens och hästens utrustning fri. För att rida en CR går det alldeles utmärkt att rida i dina vanliga ridkläder och att använda den utrustning du brukar använda till hästen. Med tanke på sportens anseende bör man ändå tänka på att se representabel ut. Rid inte i ny utrustning på tävlingen, den bör vara väl använd för att inte du och/eller din häst skall få skavsår.
Det finns förstås en del specialutrustning för distanssporten som kan bli aktuell om du känner att du vill fortsätta att träna och tävla distans. Från olika återförsäljare kan du köpa speciellt distansanpassade ridbyxor, ventilerade hjälmar, pulsmätare, särskilda huvudlag, fjädrande stigbyglar m.m.
Sadeln brukar vara distanssportens akilleshäl. Det är här problemen ofta dyker upp först, när ridningen inte längre pågår någon timme åt gången utan kanske 3-4 timmar. Om sadeln inte passar perfekt kommer det att visa sig nu. Det finns flera återförsäljare av sadlar som ofta används av distansekipage. En vanlig dressyr- eller allroundsadel kan fungera alldeles utmärkt. Men många som kommit upp i de högre tävlingsklasserna använder olika slags långfärdssadlar, bladsadlar och bomlösa sadlar. Du får prova dig fram och fråga gärna andra hur de gjort. Det är vikigt att du trivs i din sadel om du planerar att ägna mycket tid i sadeln under träning och tävling. Och ännu viktigare är det att din häst trivs med sadeln. Att hästen inte hindras i sitt rörelsemönster eller får tryck av sadeln på grund av att den inte passar.
Du kanske har sett att många rider med renskinn och andra slags skinn under sadeln på tävlingarna. Renskinn är tryckutjämnande och kan dessutom förhindra att det uppstår skav i sadelläget.
Sidan uppdaterad 2007-12-07 | 